Kritik av spridd definition av antisemitism

Det berättigade motståndet mot folkmordet i Palestina och den lika berättigade kritiken av den israeliska regeringen, bemöts av israelvänner regelmässigt av anklagelser om "antisemitism". Som stöd för detta hänvisas ofta till den "arbetsdefinition" av antisemitism som publicerades av IHRA 2005.

Vad gäller IHRA:s definition skriver FN:s rapportör för främjandet och skyddet av åsikts- och yttrandefrihet, i en rapport till Generalförsamlingen, den 23 augusti 2024, följande (vår översättning):

79. Som noterats av Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna bör antisemitism tydligt särskiljas från politiska uttryck. Det är ett allvarligt bekymmer att "arbetsdefinitionen" av antisemitism från International Holocaust Remembrance Alliance strider mot denna kritiska internationella standard för yttrandefrihet, och ändå främjas kraftigt av olika enheter och regeringar. Den har antagits av 43 stater och används i praktiken som en kvasi-rättslig grund för att begränsa uttryck på grund av antisemitism. Dess antagande i hela Europa har varit en källa till allvarlig oro när det gäller yttrandefrihet och andra mänskliga rättigheter. (...)

80. "Arbetsdefinitionen" var aldrig avsedd att användas som ett ramverk för att reglera uttryck och uppfyller inte de internationella rättsliga standarderna för begränsning eller förbud mot tal som anges i konventionen. För det första är den alltför bred, vag och tvetydig och klarar inte det rättssäkerhetstest som krävs enligt artikel 19 (3) i [Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter]. Den alltför breda och vaga definitionen av antisemitism som erbjuds av "arbetsdefinitionen" är skadlig eftersom den kan leda till felaktiga anklagelser och skada rykten, förvränga statistik om antisemitiska incidenter och avleda uppmärksamheten från att ta itu med de verkliga orsakerna till antisemitism.

För det tredje, handlar dess "illustrerande exempel" inte bara om talets inverkan på individer men också på Israel, vilket strider mot internationell lag om mänskliga rättigheter och i synnerhet rätten till yttrandefrihet, som tillåter kritik av alla stater. För det fjärde är det onödigt eftersom det finns allmänt accepterade internationella standarder för att ta itu med ras- och religiöst hat, inklusive antisemitism

81. Den centrala begreppsmässiga bristen i "arbetsdefinitionen" är den inneboende sammanblandning av sionismen, en politisk ideologi, med antisemitism. Det praktiska konsekvensen är ett undertryckande av legitim kritik av Israel, inte en förstärkning av skyddet av judar från ras- och religiöst hat och intolerans. Judiska grupper och individer som engagerar sig i antisionistiska protester har stämplats som antisemitiska. När judar som firar judiska högtider i solidaritet med palestinier attackerades av pro-israeliska anhängare, ansågs händelsen inte vara antisemitisk.

82. Sionism är inte en inneboende egenskap hos en individ eller grupp, och därmed är det också fel att likställa antisionism med antisemitism. Där det finns oro i en specifik situationen att termen "sionist" används som en proxy för hattal mot judar, då bör en kontextuell analys göras från fall till fall i enlighet med de allmänt tillämpliga standarder som anges i artiklarna 19 (3) och 20 (2) i [Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter] och vägledningen i Rabat-planen.

De uppenbara bristerna i IHRA:s definition har även lett till att ett brett forskarkollektiv tagit fram en annan text som definierar antisemitism på ett betydligt bättre sätt.

Vi publicerar här den svenska översättningen av denna så kallade Jerusalemdeklaration (pdf).

Se även här för en presentation av den och IHRA-definitionen.